Taggar

Selfie
Övrigt - torsdag 25 september 2014

140924-001_bwSjälvporträtt; från igår.
(Klicka på bilden om du vill ha den i riktigt stort format för att t ex kunna skriva ut och sätta upp på alla dina väggar eller använda som skrivbordsbakgrund.)

”Jag är en sjuk människa… arg och elak. En motbjudande människa. Jag tror det är levern. Fast, inte begriper jag vad som felas mig, var det sjuka sitter. Botar mig gör jag inte, har aldrig gjort det, fast jag respekterar läkarvetenskapen, doktorerna. Och tror på skrock, det gör jag, mycket. Åtminstone så mycket att jag respekterar läkarvetenskapen. (Jag är bildad nog att inte vara skrockfull, men jag är det, skrockfull.) Nehej, ni ska inte tro att det är ilskan som gör att jag inte vill bli botad. Det här är något som ni inte förstår. Men jag förstår, jag. Fast jag kan inte förklara för er vem jag vill komma åt, ge några sting, med min ilska. Jag vet mer än väl att doktorerna inte bryr sig om att jag skiter i dem. Att allt det här bara skadar mig och ingen annan. Och ändå, att jag inte söker bot, det beror på ilskan. Jag känner det i levern, det onda, men… värk på du, lever!”

Ur En underjordisk dagbok av Fjodor Dostojevskij

En underjordisk dagbok av Fjodor Dostojevskij är en ganska nyutgiven version som är direktöversatt från ryskan. En äldre version med titeln Anteckningar från källarhålet är översatt från ryska via tyska.

Läs vad andra skriver om: ,



Golden retrievern Linux idag och en annan dag…
Hundar - söndag 21 september 2014

140921-001

Det kanske slutar med en hundbok, de bilder jag nu börjat ta. Och dagens och gårdagens bilder är tagna med Canon G12, en inte idealisk action-kamera. Den tar gott om tid på sig att ställa in sig. Därav stillheten i både bild och Linux.
Men i maj lyckades jag ta en riktig action-bild med G12:an.
Jag viste var Linux brukade hoppa över. Och jag var för en gång skull före honom. Jag hann precis tänka tanken att ta en bild, och hinna få upp och igång kameran samt komponera bilden, när jag hörde Linux närma sig.
Jag visste att kameran tar god tid på sig och tryckte därför ner avtryckaren precis när Linux skymtades bakom muren. Och kamerans fördröjning var perfekt lång.

140520-002

Läs vad andra skriver om: , , , , , , , , ,



Golden retrievern Linux idag
Hundar - lördag 20 september 2014

140920-003
140920-002
140920-004

Jag beskär aldrig mina bilder efter fotograferingsögonblicket. Jag beskär redan när jag tar bilden. Men den översta av dagens bilder är fusk, på så sätt att den bilden är beskuren i datorn. Dessutom är den ett litet kompositionsexperiment där den tajta beskärningen blev; sådär.

Läs vad andra skriver om: , , , , , , , , ,



Här, idag… på ett fotografi
Fotografi, Litteratur - torsdag 18 september 2014

140918-002Vy mot hamnen

Jag är inne i en helt improduktiv period, vad gäller skrivandet. Däremot läser jag en hel del. Just nu läser jag något av det bästa jag nånsin läst, åtminstone hittills när jag läst två tredjedelar. Jag läser gotlandsbördiga Kristofer Ahlströms nyutkomna bok Ett liv för lite. Den måste ni läsa. Det är den mest empatiska bok jag någonsin läst. Språket och metaforerna är fantastiska. Jag är så imponerad.
För nåǵra veckor sedan läste jag om hans debutbok Bara någon att straffa som utspelar sig på Fårö. Den hade blivit ännu bättre sedan min första läsningen. Den har ett tema som Kristofer Ahlström även behandlat i artikeln Sudermalm äter upp Gotlands själ: Hur Gotland påverkas av sommargäster och turism.

Före Ett liv för lite läste jag min största tonårsidol Klas Östergrens senaste bok Twist. Klasse har kommit tillbaka i sin vanliga form efter lite svagare böcker som Orkanpartyt, Gangsters, Den sista cigarretten och Ravioli. Jag utfärdar därför en läsrekommendation på Twist.

Innan dessa två skönlitterära verk var jag djupt försjunken i faktaböcker. Bl a Gunnar Adler-Karlssons Lärobok för 80-talet; en bok som förstörde mitt liv.
När jag, när jag var 20 år, skulle jobba en månad som kopist åt fotograf Ove Alström så började han med att från sin bokhylla plocka fram för Lärobok för 80-talet samt boken Arbeta mindre lev mer av Christian Wennerröd. Då var jag en obstinat men okunnig, mainstreamtänkande och intellektuellt oförstörd (läs: mainstream indoktinerad) yngling. Jag hade inga planer på något annat än ett helt normalt liv där arbetet stod i fokus. Men efter att ha läst Arbeta mindre lev mer var mitt inre omkullkastat och min framtid som normal och samhällsnyttig medborgare förstörd. Jag blev helt enkelt individualist.
Arbeta mindre lev mer kom jag då bara att skumma igenom. Och det var väl en himla tur för både mig och samhället. Men för något år sedan hittade jag ett fint exemplar i en boklåda. Och för några veckor sedan plockade jag fram den med darrande händer och började läsa. Och den är verkligen läsvärld. Istället för att ta emot mängder med flyktingar rekommenderar Gunnar Adler-Karlsson oss i västvärlden att sköta vår handel och utrikespolitik på ett sätt så att u-länder kan utvecklas självständigt och bygga upp sitt välstånd.
Det är alltså på tvärs med dagens humanistiska ideal där man bedriver imperialism och utsugning av u-länderna – kryddar med korruption, krig och riggade revolter mot regimer som vägrar bli västs lydiga maronetter – men sedan anser sig vara jättegoda och föredömliga människor när de säger sig vilja ta emot alla som de tvingat på flykt.

Jag ska återvända till verklighetens värld när jag avslutat Ett liv för lite. Jag har massor med intressant och viktig facklitteratur som väntar.

Läs vad andra skriver om: , , , , , ,



Ekot har en politisk dagordning
Politik - onsdag 30 juli 2014

140421-005

Läste i Fria tidningen att Sveriges Radio censurerar inslag om Gaza. Det är verkligen en lysande och avslöjande intervju som Fria tidningen gör med Ekots tillförordnad ansvarig utgivare Katarina Schulz. Hon är helt utan svar och förklaring till varför hon valde att censurera ett uttalande i en intervju. Men det är så tydligt i linje med Ekots mångåriga politiska dagordning.

Ett annat tydligt exempel har nästan ett decennium på nacken. Jag väljer trots det att nu ta upp det. Jag vill att ni framöver ska bli uppmärksamma på vad Ekot säger och vad de riktar sin uppmärksamhet mot, ty Ekots politiska dagordning ligger fast. Nionde november 2005 skickar jag ett mejl till Ekots dåvarande utrikeschef Ginna Lindberg, hon är nu Ekots programchef. I meljet skrev jag följande:

Hej!
”Sveriges roll i förintelsen ifrågasätts” är ett av kvällens inslag i Ekot. Det är väl lysande att sextio år efter en händelse kunna ifrågasätta och lyfta fram hur det officiella Sverige bestående av politiker, näringsliv och media, agerade då. Men varför är det så svårt att redan idag ta tag i hur det officiella Sverige agerar i dagens utrikespolitiska frågor? Ska ni i media komma 60 år efter USA’s napalmbombing av Falluja och påstå att ni inget visste? Vad är i så fall det för hållning? Betänkt att ni har ett mycket stort ansvar för opinionsbildningen och därmed för hur saker och ting utvecklar sig.
Italiensk TV visade nyligen en dokumentär om de brott mot folkrätten som USA begick när de napalmbombade och dödade alla utan urskilljning i Falluja. Den filmen finns att se här: http://www.informationclearinghouse.info/article10907.htm
Ni på Ekot väljer att, likt 1930-1940 -talets svenska mainstreammedia som gav sitt stöd till nazityskland, stödja dagens krig med alla dess övergrepp och mördande av oskyldiga människor. Hoppas ni har kurrage nog att stå upp för detta och inte komma med fega undanflyckter i framtiden då vinden vänder. Ni vet ju vad som försigår.

Två dagar senare, elfte november 2005, får jag svar från Ginna Lindberg. Hon skriver:

Hej,
tack för ditt mail.
Vi har tittat igenom RAIs reportage och försökt kontrollera deras uppgifter. Problemet är att de forskare vid FOI som vi talat med säger att vit fosfor helt enkelt inte kan användas så som RAI hävdar. I korthet gick forskarnas förklaring ut på att vit fosfor börjar brinna direkt i luften, och därmed inte kan regna ner så som beskrivs i reportaget. Detta gör att vi har svårt att gå vidare på RAIs uppgifter.
Vänliga hälsningar
Ginna Lindberg
Utrikeschef SR Ekot

Fem dagar senare, sextonde november 2005, kunde Ekot berätta sanningen; att USA använt fosforbomber i Faluja. Då hade Ekot fått kännedom om att en US-amerikansk armetidning publicerat uppgifter som bekräftade att fosforbomber använts i Falluja. Därmed ansåg Ekot att det var sant, det som tidigare inte varit sant, men som italienska TV-kanalen RAI gått ut med en dryg vecka tidigare. Då skrev jag ytterligare ett mejl till Ginna Lindberg:

Hej igen!
Nu kanske det är dax att gå vidare med ett inslag om FOIs inkompetens alternativt lögn.

Ni som hänger med och lyssnar på Ekot och de redaktioner som lyder under Ekot – P1 morgon och Studio ett – vet att just FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Försvarshögskolan är de organ vars medarbertare oftast får framträda som så kallade experter när det gäller USA:s krigsföring runt om i världen. Och genom att välja rätt ”experter” kan man som medieredaktion försäkra sig om att få ”rätt” svar. Då slipper man censurera.

Läs också: Vilhelm Moberg:s brev till dåtidens Radiotjänst med anledning av dess stöd till nazityskland. Den statliga och påstått neutrala och oberoende radion tycks ha förkärlek för de mäktigaste förtryckarregimerna.

Läs vad andra skriver om: , , , , , , , , , , ,



ARKIV


Kategorier

Senaste artiklarna

  • Senaste kommentarerna

    • Magnus: Jag är också mållös av självbeundran efter att ha läst om verket idag…
    • ingamaria: ja efter detta litteraturverk så kan jag bara komma på en sak att säga: Ingen kommentar…..
    • .Lena: Jag har aldrig sett något så trist och tråkigt. Skulle aldrig ta in där på semestern. Känns som bunkrar…
    • ingamaria: Är en återvändare till min ö.När jag läser i dagstidningarna så slår det mig att ingenstans står det...
    • ingamaria: bra gjort Magnus jag undrar bara om det blev åtgärdat.
  • Feeds


    Politik bloggar Top Politik bloggar
    Magnus Berg - Bäckströms väg 47 - 623 35 Burgsvik - 08-519 70 274