Magnus Berg, Burgsvik

Idag såg jag en oljeskadad Småskrake som utsiktlöst kämpande mot en säker död – ihjälfrysning – genom att försöka göra sig ren från oljan. Trots bildens tekniska brister säger den så mycket om hur djuren får lida i vårt sjuka ekonomistiska samhälle.

Sverige har en mycket tät lagstiftning när det gäller de brott som vanligtvis begås av fattiga privatpersoner. Vid dessa typer av brott finns inga kryphål som gör det möjligt att slinka undan ansvar.

Om däremot Skandias ledning begår brottet trolöshet mot huvudman, genom att ge sig själva en överdrivet generös bonus, som gör att företaget och dess aktieägare lider skada, så kan de åberopa att de inte hade uppsåt och bli frikända i högre instans.
I tingrätt dömer en domare och tre nämndemän. Nämndemännen ska vara repressenativa för folk i allmänhet och det allmänna rättsmedvetandet. Och är det oftast också. Det får till följd att tingrätter ofta förbiser skitsnack som påstått avsaknad av uppståt. För människor i allmänhet låter det ju helt otroligt, när de som åtalats för att ha givit sig själva ekonomiska förmåner, påstår sig ha fattat beslut om detta utan att ha varit medvetna om att följden skulle bli att de själva fick ekonomiska fördelar av beslutet. Folk i allmänhet inser att påståenden av den typen, som kommer från överbetalda vd:ar och styrelseledamöter i storföretag, är ren jävla lögn. Och det inser vanligtvis också nämndemännen, allmänhetens företrädare, i tingsrätterna också.
Men när dessa ekonomiska brottslingar hamnar i de högre instanserna Hovrätt och Högsta domstolen blir bedömningen annorlunda. I dessa instanser finns inga företrädare för allmänheten i så måtto att de lever, verkar och har umgänge med folk i allmänhet. I Hovrätt och Högsta domstol dömer jurister som är lika överbetalda som de ekonomiska brottslingar de är satta att döma. Här döms de ekonomiska brottslingarna av klassmässiga likar, jurister som lever, verkar och har umgänge i samma kretsar som de åtalade. Detta gör skillnad. Därför går nu argumentet “avsaknad av uppsåt” alldeles utmärkt att använda och skurkarna går fria.

Fria går också de ansvariga för oljeutsläpp. ”Statistik”:http://www.kustbevakningen.se/kbvtemplates/Page.aspx?id=647 visar hur 269, av kustbevakningen konstaterade, utsläpp år 2006 leder till 147 inledda förundersökningar som i 98,5 procent av fallen läggs ner utan någon som helst åtgärd. Det blir inga åtal, endast 3 strafförelägganden och 10 vattenföroreningsavgifter av dessa 147 inledda förundersökningar.
Kristina Falk Strand, Sjöövervakningschef vid Kustbevakningen ”förklarar”:http://www.kustbevakningen.se/kbvtemplates/Page.aspx?id=1104 detta med att lagstiftarna, våra överbetalda politiker och deras likaså överbetalda tjänstemän, valt att ha stora maskor i lagens nät som gör att de som medvetet eller av oaktsamhet släpper ut olja i havet slipper ta ansvar för sina handlingar. Lagen gör det alltså möjligt att skylla medvetna handlingar på slarv eftersom slarv inte ses så allvarligt av lagstiftarna när det vanligtvis är brott begångna av näringsidkare, eller dess representanter, och syftet är _ekonomisk vinning_. Och den hållningen, att ekonomisk vinning står över _allt_, är övergripande vid all lagstiftning som omfattar företag och företagande.

Om du, liksom jag, blir jävligt irriterad på allt för små kommentarsrutor – som de jag själv har på min blogg – eller av andra skäl blir rasande när du ska skriva något på en webbsida i Firefox så finns det en plugin som räddar ditt goda humör. ”It’s All Text”:https://addons.mozilla.org/en-US/firefox/addon/4125 lägger till en liten _edit_-knapp på valfri plats i anslutning till textrutor och gör det möjligt för dig att använda din favoriteditor för att skriva din text. När du skrivit din text, och använt dig av dina vanliga hjälpmedel som finns inbyggda i texteditorn, och som gör att du älskar just den texteditorn, sparar du. Då uppdateras textfönstret i Firefox och så är det bara att publicera texten som vanligt.

”It’s All Text”:https://addons.mozilla.org/en-US/firefox/addon/4125 fungerar till alla textdialogrutor vilket innebär att du kan använda din favoriteditor när du skriver i din blogg eller närhelst du ska infoga texter i Firefox.

Jag tycker att ”It’s All Text”:https://addons.mozilla.org/en-US/firefox/addon/4125 är ett oumbärligt tillbehör. Tillsammans med editorn ”Gedit”:http://www.gedit.org blir mitt liv lite enklare.

Idag klockan 18.53, fyra dagar efter lanseringen, fick jag ”KDE 4″:http://www.kde.org/announcements/4.0/desktop.php att rulla på min ”Debian-GNU/Linux”:http://www.debian.org , version unstable, baserade dator.

De senaste åren har jag inte kört KDE även om jag tycker att ”KDE”:http://www.kde.org är den smidigaste och bekvämaste skrivbordsmiljö man kan använda på Linux. KDE har varit lite för segt för att vara riktigt skönt. Speciellt har detta märkts vid bildbehandling i ”Gimp.”:http://www.gimp.org Därför har jag hållt mig till den mindre lastade, lättdrivna och snygga men samtidigt mindre funktionsrika fönsterhanteraren ”XFCE 4″:http://www.xfce.org

_För er som inte är insatta i Linux terminologin så är en skrivbordsmiljö en komplett uppsättning av alla program du kan tänka dig med enhetligt gränssnitt (utseende). Det finns två olika skrivbordsmiljöer varav KDE är den ena och ”Gnome”:http://www.gnome.org den andra. KDE har alltid lagt en hel de energi på ögongodis medan Gnome satsar på användarvänlighet. Fast jag anser inte att Gnome är bättre än KDE på den punkten eller i någon annan aspekt. Framför allt är Gnome fult._
_Fönsterhanterare är mer som ett operativsystem, även om det är helt fel ur tekniskt perspektiv. Fönsterhanterare ger utseende och lite andra funktioner men saknar egna program. Programmen får man plocka ihop själv och ofta ur de sortiment som skrivbordsmiljöerna erbjuder._

Det jag framför allt var intresserad av var att testa hur snabbt eller långsamt KDE 4 blivit. Jag läste, för något år sedan, att den nya versionen av KDE:s underliggande grafiska teknik ”Qt”:http://trolltech.com/products/qt skulle vara bland det snabbaste i datorvärlden. Och nu har jag fått det bekräftat.

KDE 4 är verkligen supersnabbt. Program startar upp snabbare än i XFCE 4 och även när jag testade bildbehandling med Gimp visade det sig att KDE 4 är betydligt snabbare än min tidigare fartdemon XFCE 4. Till och med den tidigare så olidligt sega webbläsaren Konqueror har kommit upp i fart i klass med konkurrenterna.

Den nya dator som jag beställde i fredags, samma dag som KDE 4 släpptes, kommer utan tvekan att köras med KDE 4. Tyvärr räknar utvecklarna och vi användare med att KDE 4 innehåller en rejäl mängd buggar (programmeringsfel). Dessutom är inte KDE 4 komplett ännu. Det har jag redan märkt av och jag har faktiskt inte lyckats hitta inställningarna för panelen, om det nu finns något inställningsprogram för panelen. Därför får jag ha en symbol med programstartmeny mitt på skrivbordet. Jag har ju inte heller hittat någon funktion för att flytta på programstartsymbolen.

Det kanske blir så efter en tids användning av färska KDE 4 att det visar sig vara lite för opolerat. Därför kan det bli så att jag parallellt installerar XFCE 4 som alternativ att använda tills dess att KDE 4.1 släpps till sommaren. Fast jag hoppas jag slipper det. Troligen kommer nya KDE-delar ut efter hand som de blir klara. Och det är nog (O.B.S. min gardering) ingen tvekan om att KDE 4 kommer att bli det största lyftet i Open Source-rörelens historia.

På bilden syns nya filhanteraren Dolphin, underbara texteditorn Kate, webbläsaren Konqueror och en panel som hittills saknar massor av funktionella tillbehör. Men bedöm inte KDE:s utseende efter min bild. Jag har inte lagt tid på att hitta ”rätt” typsnitt eller tema. Sedan gillar inte jag för mycket ögongodis. Jag tycker ögongodis är distraherande för produktivt arbete och dessutom tar det datakraft. En rofylld skrivbordsmiljö är min melodi.
Gå istället in på KDE:s hemsida och titta på bilderna ”där.”:http://www.kde.org/announcements/4.0/desktop.php

284 jointfimpar

När jag bodde i Stockholm lyssnade jag mycket på radiokanalen Vinyl 107 som spelade ”gamla godingar” Av en tillfällighet kom jag att tänka på Vinyl 107 ikväll och gick in på hemsidan och började lyssna via nätet. Efter några välbekanta låtar kände jag att något saknades. Jointarna!

Eftersom jag vanligtvis har depression och/eller ångest – i bästa fall bara som en känsla i bakhuvudet som hindrar mig från att känna lycka – så har hasch varit mitt livs glädje. När jag rökt hasch har jag kunna koppla bort olustkänslorna och leva i nuet. Jag har till och med kunnat känna lycka.

Moralister tycker att kemisk lycka inte räknas. Och det är lätt att säga om man själv inte har problem med depression och/eller ångest. Men för mig är kemisk lycka bättre än ingen lycka alls, och minst lika mentalhygieniskt viktig som andra människors drogfria lycka. Utan stunder av lycka blir inte livet värt att leva. Och jag tycker inte att livet är värt att leva.

I bästa fall tycker jag det är mig likgiltigt om jag lever eller dör. För det mesta önskar jag att jag var död. Men när jag röker hasch blir jag euforisk och levnadsglad. Men hasch är förbjudet så…
Och ja, jag har testat lyckopiller.

Ja, hur tycker de som vill göra det svårt för självmördare? Vad vill de uppnå? Är deras önskan att sådana som jag ska må jävligt dåligt hela satans pisslivet? Njuter de av att plåga mig? Eller fattar de inte hur det är att ha depression och/eller ångest? De jävlarna som styr är uppenbarligen psykopater och utmärkande för dem är stor självömkan och ingen empati.

Politikersvinen kan inte acceptera att man vill slippa leva. Vill man inte leva är man psykotisk enligt deras och psykiatrins definitioner. Och då är man inte beslutsmässig i frågan om liv eller död. Med den definitionen har jag varit psykotisk i över 20 år.

Nu undra du som läser detta hur det kan komma sig att någon som vill ta livet av sig fortfarande lever efter 20 år. Svaret är enkelt. Jag är rädd för smärta. Det är därför jag vill att politikerna ska respektera människors rätt att själva få bestämma över om de vill leva eller inte, och om så önskas bistå med lämpliga läkemedel. Med rätt medicinska preparat kan man få en värdig och smärtfri död.

Jag har gjort några självmordsförsök med felaktiga preparat. Det har inte varit kul alls. Till att börja med så dog jag inte utan hamnade på psyket och fick nya negativa livserfarenheter av det. För det andra var själva upplevelsen, när jag totalt förlorade balanssinnet och ramlade i kull och trodde att allt var en dröm fastän jag kunde känna smärtan när jag slog huvudet i väggar och golv, skrämmande obehaglig.

Det fick mig att tappa tron på överdoser. Fast fick jag tag i en rejäl dos heroin så skulle nog min problem vara över. Kraftiga mängder av morfin kan ge en så kallad andningsdepression – varför det heter så kan jag inte fatta – vilket innebär att man slutar andas. Det fina är att man inte märker det själv. Jag har själv slutat andas en gång när jag rökt mycket opium. Efter ett tag slogs jag av tanken att det var länge sedan jag andades, och tog ett andetag, eftersom jag var lycklig i opieruset. Smärtan man i vanliga fall känner när man inte andas elimineras av morfin. I Iran är just en överdos av opium en vanlig självmordsmetod.

Att ha heroin eller lämplig medicin hemma när depressionen och/eller ångesten är stark nog, för att man ska våga ta språnget in i det okända, är vad jag skulle önska. Det kan väl inte vara att kräva för mycket? Skulle detta modesta krav avfärdas så kräver jag att hasch klassas som medicin och omfattas av högkostnadsskyddet. – Det skulle kunna odlas och tillverkas till mycket låg kostnad i statens regi. – Då kan jag röka en 5:a om dan och känna att livet är värt att leva. Men oavsett vad jag tycker, tänker och känner lär politikerna stå fast vid den rådande ordningen som innebär att jag ska plågas.

Andra bloggar om: Cannabis, Droger, Empati, Frihet, Hasch, Lagstiftning, Narkotika, Politik, Psykopater, Självmord

Carls konsumentblogg skriver idag om ”Tokliberalerna och apoteket.”:http://konsumenter.se/blogg/?p=724 Apoteket ska avregleras efter ”flera års påtryckningar”:http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=72771 från EU-kommissionen och konkurrensverket.

Göran Hägglund har haft utredaren Lars Reje till att se över frågan om Apotekets avreglering. Lars Reje uttalar sig i radioprogrammet ”Tendens Apoteks-special”:http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_tendens_071205120018.mp3 och som vanligt vid utredningar om avregleringar lovar utredaren lägre priser, effektivare läkemedelshantering, fler apotek och ökade öppetider, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla.

Dessutom förväntar sig Lars Reje att en handfull större aktörer ska etablera sig på den Svenska apoteksmarknaden. Han tror även att enskilda läkare kan tänka sig att driva Apotek vid sidan om. Avregleringen kommer, enligt Lars Reje, dessutom att innebära fler arbeten och att fler farmaceuter behöver utbildas.

”I Stockhoms Fria tidning kan man läsa att”:http://www.stockholmsfria.nu/artikel/20632 Miljöpartiets Peter Eriksson varnar för en utveckling liknande den i Norge, där tre större aktörer snabbt lade beslag på den avreglerade marknaden.
”Göran Hägglund har slagit blå dunster i folks ögon och sagt att han vill gynna småföretag i apoteksbranschen. Det är inte troligt att småföretagen gynnas, utan att vi byter ett monopol mot ett oligopol”, säger språkröret i ett pressmeddelande.

Och vi som inte är födda igår vet att Peter Eriksson får rätt och Lars Reje får fel.

”Apoteket – Gåtan om ett monopolföretag i förändring”:http://www.uppsatser.se/uppsats/bc4802bcdf/ är en D-uppsats från Lunds universitet/Department of Business Administration som inte direkt handlar om Apotekets avreglering men ändå intressant i dessa sjuka tider då myndigheter och offentligt ägda företag vill låtsas verka på en konkurrensutsatt marknad med allt det innebär i form av gigantiska marknadsföringsbudgetar med mera.

”Syftet med uppsatsen är att undersöka, varför ett företag som verkar på en monopolmarknad under starkt reglerade former, väljer att genomföra förändringar som leder till att de närmar sig en marknadsorientering på ett sätt som om de hade verkat på en konkurrensutsatt marknad.”