Magnus Berg, Burgsvik

Rapports nyhetsankare Claes Elfsberg deltog i radioprogrammet Medierna den 15 augusti 2009. 14 minuter in i programmet framförde han följande:

”En nyhet är det icke förväntade.”

”Nyhetsjournalistiken fungerar ju som nervsystemet i en demokrati. Vi måste slå larm. Vi måste tala om att har finns det en misskötsel, här är utvecklingen på väg mot galet håll. Så att människor kan göra någonting åt det.”

”Jag tror att folk har en god uppfattning om samhällsutvecklingen, i stort, och att det de får i nyhetsprogram i TV eller i tidningar är sådant dom behöver veta för att ta ställning för den fortsatta utvecklingen.”

När jag för några kvällar sedan såg och hörde Claes Elfsberg i Rapport berätta att stödet för den svenska krigsföringen i Afghanistan hade ökat drog jag mig till minnes vad samme Elfsberg sagt i Medierna.
Tror Claes Elfsberg på vad han själv sa i Medierna? Vad kände han när han igår berättade om det ökade stödet för krigsinsatsen i Afghanistan? Var han förvånad?

Varför väljer då mainstreammedierna – de medier som når flest medborgare och därmed har störst möjlighet att berätta om vår verklighet och att påverka/indoktrinera – att vanligtvis vinkla sina nyheter bort från det väsentliga till det relativt oväsentliga?
Jag har tidigare skrivit om Anna Odells försök att belysa behandlingen av tvångsvårdade psykiatripatienter. I mainstreammedia kom inte en rad att handla om patientsäkerhet. Allt medialt utrymme handlade om Anna Odells arbetsmetod.
Jag har också skrivit om Afganistankriget som inte heller ifrågasätts utan bara framställs så som ockupanterna vill få sin påstått ”humanitära insats” framställd. Inget mainstreammedia har frågat hur det kommer sig att USA:s ”humanitära insatser” dödar så många civila och förstör så mycket civil infrastruktur. Inte heller ifrågasätt varför USA:s ”humanitära insatser” alltid slutar med att det tillsätts en lydregim som i första hand tillvaratar USA:s intressen, framför den egna befolkningens grundläggande mänskliga behov.
Vi har av mainstreammedia fått veta att de svenska soldaterna i Afghanistan deltar i en NATO-ledd organisation vid namn ISAF som har FN-mandat. Varför berättar inte mainstremmedia det Pierre Schori, mångårig FN-ambassadör och toppdiplomat, berättar i sin bok ”Draksåddens år”?

”I [ISAF] operationen i Afghanistan har USA ett mycket stort inflytande, och frågor om uthållighet och färdriktning är inte lika tydliga som i en FN-ledd mission.”
/…!
”Problemen ökade genom att en amerikansk general 2007 utsågs till befälhavare för ISAF. Inom FN undrade man varför inte USA hade slutit ett SOFA (Status of Forces Agreement) – ett avtal av den typ som FN har med afghanska staten. Då skulle afghanerna ha fått inflytande över exempelvis när och hur amerikanerna brukar sin verkanseld.”

Och på tal om NATO-ledd: Varför berättar inte mainstreammedia om den utvidgning av NATO:s ömsesidiga försvarförpliktelse – som USA tvingade igenom 1999 – som säger att ömsesidigheten att hjälpa varandra militärt inte bara gäller vid fientliga angrepp utan även ”andra risker av omfattande slag” såsom ”störningar av tillförsel av vitala resurser” d.v.s. olja och gas.
Och varför får inte ockupationens motståndare, i de ockuperade länderna, komma till tals?
Varför är det alltid samma länder som kritiseras hårt i mainstreammedia medan andra länder, vars regimer beter sig lika illa eller värre, aldrig uppmärksammas? Har vi inte fått veta nog om regimen i Iran och dess ”kärnvapenhot”, ”terrororganisationen” Hamas och Cubas ”enpartiddiktatur”?
Finns det inte utrymme för ”det icke förväntade” som Claes Elfsberg talar om? Som USA och Israels folkrättsvidriga inlåsning av icke dömda. USA och Israel håller människor i fångenskap i åratal utan rättegång. Berätta om alla demokratiskt valda regeringar som blivit störtade av USA:s statligt tillsatta och finansierade terroristorganisation CIA. Berätta om USA:s stöd till korrupta länder och diktatorer, som har tortyr, fängslande och förtryck av politiskt oppositionella på sin agenda. Berätta om USA:s tortyrskola School of the Americas, där många militärer tillhörande sydamerikanska diktatorer blivit utbildade i att plåga människor så mycket det bara går utan att för den skulle ha ihjäl dem.
Varför får vi aldrig höra om detta? Varför alltid samma tjat om samma länder? Den röda tråden är inte svår att finna.
USA självt eller länder som underordnar sig USA eller styrs av en USA-tillsatt regim är per definition – mainstremmedias definition – goda nation med goda regimer. Att de sedan begår folkrättsbrott och ägnar sig åt terrorism som är grövre än vad Iran, Hamas och Cuba någonsin har gjort är tydligen något som Sveriges medborgare – enligt mainstremmedia och Claes Elfsberg – inte ska få veta och följaktligen inte ska bry sig om, och absolut inte försöka påverka.

Nedan en insiktsfull text om media samt det därav följande moraliska och politiska förfallet i det här landet. Av Rudi Dutschke.

”Säg att en våldsam brand har brutit ut i ett bostadsområde i kvarteret X. Minst en person har förolyckats, flera har fått föras till sjukhus. Säg att du bor i samma stad, och att din färd med tunnelbanan för dig rakt under det olycksdrabbade området. Av en händelse beslutar du dig dock för att stiga av vid stationen A. Avståndet från A till X är stort: du hör inte utryckningsfordonen, känner inte brandröken. Du går in i den närbelägna blomsterhandeln, köper dina blommor och fortsätter utan vetskap om händelsen till din slutliga destination. Säg i stället att du går av vid station B. Här hörs utryckningsfordonen tuta i fjärran, men brandröken känns inte. Du tänker att i en stor stad som denna är det normalt att utryckningsfordonen då och då ger sin närvaro till känna och uppsöker din blomsterhandlare. Säg att du stiger av vid stationen C. Nu hörs utryckningsfordonen, nu känns brandröken. Du värjer dig genom att hålla handen för ansiktet och söker i stället upp en blomsterhandlare som ligger på en skyddad bakgata. Säg i stället att du bor i kvarteret X. Du står inför ett val: du kan hjälpa till att ta hand om skadade eller låta bli. Vad gör du?
Säg nu att du bor i en avlägsen förort, och att du först stigit av tunnelbanan vid stationerna A, B eller C. När du kommer hem och slår på TV:n visar det sig att H, en stor potentat i vårt mäktiga grannland i väster, tillfälligt gästar staden. Nyhetsmedierna viker nästan all sändningstid åt besöket. En eldsvåda av det slag som drabbat kvarteret X bedöms som alltför oväsentligt för att komma med i rapporteringen.
Enskilda människors mod och dådkraft har testats. Men själv har du ingenting fått veta, och därför heller ingenting kunnat göra.
Det är nu inte kvarteret X, utan en hel världsdel som står i brand. Är det då inte rimligt att fordra att varje individ, liksom varje myndighet som representerar oss medborgare, bör ställas inför valet att gripa in – eller låta bli. Att så inte sker, att möjligheten att välja till och med undanhålls medborgarna, är ett mått på det moraliska och politiska förfallet i det här landet.”

Läs andra intressanta bloggar.

Dyr och helt kass, men Skype-certifierad telefon. (Mer om själva telefonen.)

När jag idag skulle installera om Skype-klienten (efter att ha ominstallerat hela datorsystemet, som är Debian/GNU-Linux) så upptäckte jag att Skype tillhandahåller endast en betaversion av klienten som enligt Skypes ‘release notes’ första rad har följande problem:

”Logging out and in may cause Skype to crash.”

Det är det som har hänt med all betaversioner (versionerna efter den sista stabila och fungerande versionen 2.0.0.72) som jag har testat på mina tre datorer med Debian. Betaversionerna kraschar redan när jag försöker logga in.

Det andra problemet som Skypes ‘release notes’ nämner, och som är specifikt för Debian, har jag också råkat ut för.

”On Debian amd64 version Skype crashes on startup with the message: ”Inconsistency detected by ld.so: dl-open.c: 623: _dl_open: Assertion `_dl_debug_initialize (0, args.nsid)->r_state == RT_CONSISTENT’ failed!”
This seems to be Debian only issue with 32 bit PulseAudio libraries being installed even if PulseAudio is not active, a workaround can be:
Debian Lenny: sudo chmod a-r /usr/lib32/libpulse{-simple.so.0.0.1,.so.0.4.1}
Debian Squeeze: sudo chmod a-r /usr/lib32/libpulse{-simple.so.0.0.2,.so.0.8.0,common-0.9.15.so}”

Startar man Skype (eller andra program) från en terminal så får man felmedelanden om något inte är som det ska. (Starta program från terminal är ett bra sätt att felsöka.) Det felmeddelande som nämns ovan känner jag igen. Jag har också testat den lösning som föreslås. Dock utan att det löste problemet.

Tidigare har jag alltid letat upp Skype 2.0.0.72 i Medibuntus förråd och installerat därifrån. Men nu tycks det som om Skype försvunnit helt från Medibuntu programarkiv. Jag hittar inte någon version av Skype till någon Ubuntu version. Det skulle vara intressant att veta om det skett påstötningar från Skype med krav på att avlägsna Skype från Medibuntu. Jag tror Skype vill ha det så att Skype bara kan hämtas från Skypes egen hemsida. Intensivt googlande visar att det inte tycks finnas några alternativa nedladdningsplatser.
Men hur har Skype tänkt när den enda klient de tillhandahåller för Linux är en klient som inte fungerar?
Att det är problem för många Linuxanvändare vittnar rubriken på en av trådarna i Skypes diskussionsforum:

”Where can I get the skype 2.0.0.72 deb?”

Trots flera trådar i Skypes diskussionsforum med samma fråga och massor med rapporter om problem med betaversionerna så har Skype inte behagat göra den stabila fungerande versionen 2.0.0.72 tillgänglig igen. Därför skrev jag idag ett mejl till Skypes support. Ett mejl med följande innehåll:

Hi!

I dont’t like your kind of joke!

I reinstalled my Debian/Linux system and now I need to install Skype also. The only aviable version of Skype you place at your Linux customers disposal is a beta version. A beta version that doesn’t work on my computer and doesn’t work on lots of other Linux users computers either. Just read what is written in the Skype Linux forum and on the world wide web. Even in the Release Notes for the beta version (2.1) you can read that: ”Logging out and in may cause Skype to crash.”

How do you think that we, your Linux customers, chould be able to use Skype then we can’t log in???

I can’t log in. And I’m not willing to be your betatester for free. I have payed for a service that I no longer can use. I could then I signed up for a Skype account. When I could download version 2.0.0.72 for Ubuntu or Debian for AMD-64 hardware. Now I can only download a Skype version that you know use to crash then the customers try to login. How vise does that seems to be??? It’s the most stupid thing I ever recognised in the computer word.

Now I demand that you even make it possible to download the stable version of Skype from your Linux download site. As paying customer I can’t demand less than a working version.

Det ska bli väldigt intressant att se om Skype behagar reagera på kundkritik. Utifrån de kommentarer jag fick när jag skrev om ‘Min Skype-telefon Acer One’ så är Skype inget pålitligt och serviceinriktat företag. De tycks mer inne på linjen att blåsa sin kunder än ge kunderna bra service och sälja bra produkter. Men visst: Själva Skype tjänsten fungerar väldigt bra. Men för den behövs en fungerande klient.

Till sist hittade jag en skype-debian_2.0.0.72-1_i386.deb. Det är samma som används för 64-bitars hårdvaran och fungerar även med Ubuntu på 32- och 64-bitar. Men den går inte att installera på 64-bitars hårdvara utan att man tvingar pakethanteraren med:

dpkg –force-architecture -i skype-debian_2.0.0.72-1_i386.deb

Sedan måste man se till att ha ia32-libs, ia32-libs-gtk, libqt4-core och libqt4-gui installerade. Men skulle alla eller några av dessa saknas så märker man det om man startar Skype från terminalen.

Ni som är lite imponerade av Skypes uppfinnare bör lyssna på Niklas Zennström i Ekots lördagsintervju. Där får man snarare intrycket att han är en idiot. Han kallar sig filantrop (betyder människovän alternativt välgörare) men alla hans bolag är registrerade i skatteparadis… Dessutom är han inte, trots sitt val att medverka i Ekots lördagsintervju, intresserad att svara på intervjuarens frågor…