Magnus Berg, Burgsvik

EU-domstolens utslag i Vaxholmsmålet har väckt självaste Sören Wibe, ordförande för Socialdemokratiska EU-kritiker, ur sin törnrosasömn. ”Till Dagens Eko säger Wibe:”:http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1784845

bq. ”Vår förening har tidigare beslutat att om det blev en fällande dom så kommer vi att ompröva vår inställning till EU och ställa frågan huruvida vi inte bör kräva ett utträde ur unionen.”

bq. ”Det är ju inte heller fel att säga att nu har man avlägsnat sig så mycket från de löften som gavs vid inträdet att det är dags att pröva hela frågan om medlemskapet.”

bq. ”Det är för det första inte bara den här domen som gör detta utan vi har ju sett en oerhörd maktförskjutning ända sedan vi gick med i EU, från den svenska riksdagen till Bryssel.”

En gång i tiden hade jag stort förtroende för Sören Wibe. Sedan visade det sig att han var mer Socialdemokrat än EU- och EMU-motståndare. Han har varit väldigt tyst sedan EMU valet och stillatigande bevakat sin position inom partiet.
Nu ser jag med spänning och stor förhoppning fram emot en Socialdemokratisk EU-debatt. Mina förhoppningar lär grusas eftersom de som har inflytande och vågar säga något i det partiet är högavlönade politruker och därmed EU-förespråkare. Gräsrötterna lär inte, i kraft av sitt överlägsna antal, få påverka partiets ställningstagande.

I och med det nya fördraget, som är på gång, vore en omröstning om EU-medlemskapet självklart om Sverige vore en demokrati. Av de 52,3 procent som röstade ja till EU, vid EU-valet 1994, ansåg sig många, redan efter några år, lurade av ja-sidans propaganda.
Är det någon som minns det, av ja-sidan, före EU-valel, så vanligt använda ordet ordet ”subsidiaritetsprincipen”? Det betyder: Att låta frågor avgöras på så lokal nivå som möjligt.
Det nya fördraget innebär att den nyliberala ekonomiska teorin fastslås som politisk grundlag som ingen EU nation kan eller får motsätta sig. Inte ens om ett svensk riksdagsval visar sig ge majoritet för en socialistisk politik med utökad offentlig sektor och offentligt ägda infrastrukturer – post, el, vägar, järnvägar med mera – så tillåts Sverige driva en sådan linje eftersom det skulle strida mot EU-fördraget.

För Sverige har inte EU inneburit sammarbete utan livegenskap. Minns att Socialdemokraterna inklusive LO lurade sina kärnväljare genom att påstå att Sverige skulle med i EU för att påverka. Sverige är inte längre en självstyrande och demokratisk nation.
Tyvärr visade det sig att de 46,8 procent, som kallades bakåtsträvare för att de röstade nej till EU-medlemskapet, hade rätt. Sverige samlade makthavare – näringsliv, politiker och media – visade sig vara inkompetenta i frågan om vad ett EU-medlemskap skulle innebära. För det kan väl inte vara så att makthavarna, på tvärs med demokratisk moral, ljög för väljarna för att få dem att, utifrån väljarnas perspektiv, rösta fel?
I vilket fall som helst är det helt uppenbart att det inte är folket som är för inkompetenta för att ta ställning och rösta om det nya EU-fördraget. Det är politikerna som är inkompetenta i den frågan, liksom de flesta andra. Det är alltid folket som får bära bördorna av politska beslut och därför är folket också de mest lämpade att besluta i sina egna angelägenheter.
Drabbas man inte själv av sina dåliga beslut – ansvarslöshet, inkomstgarantier, fallskärmar och andra skyddsnät för politiker och makthavare – så är risken för dåliga beslut uppenbar. Därför måste svenska folket få bestämma själva om det nya EU-fördraget och om ett eventuellt utträde ur EU. Endast folket har det ansvarskännande och förnuft som så viktiga frågor kräver.